Gladan – The Kite

Helgen som gått var omtumlande. Våren kom till Skåne, med värme – äntligen.

I skogen, på lördagen, såg jag något som verkade vara fjäderpennor sticka upp en bit från stigen, under en stubbe. Mille sprang dit och vi kunde se att det inte var en flisig stubbe utan verkligen en fågel. En rovfågel. Den låg fastklämd under stubben med vingpennorna på höger vinge uppstickande. Jag undrade hur den arma fågeln kunnat hamna mitt i skogen och så illa som den låg.  Genast bröt jag loss den mossiga stubben från marken och tog bort ytterligare en gren som låg över fågeln.

This Saturday I found a kite under a mossy stump in our forest. How it got there is not possible to figure out. Mille led us to him.

Gladan 002

Den rörde sig inte. Men, den andades. Hundarna skällde något fruktansvärt och min man fick hålla tillbaka dem hårt. Jag samlade ihop vingarna och lyfte försiktigt upp gladan – den vägde till synes ingenting. Den tittade på mig hela tiden med vidöppna ögon, näbben på glänt och tungan långt ute. Hur länge hade den legat där?

As I carefully removed the stump I saw him breathing and looking at me – this beautiful bird of prey. How on earth had it got there?

Gladan 13 april 004

Väl vid bilen fortsatte jag prata med den med lugn röst och vi gjorde upp om – han och jag – att visst skulle vi klara det här! Hemma hos oss kom sonen och dottern ut och tittade och fotograferade. Sonen hämtade vatten och droppade försiktigt på fågelns tunga. Gladan visade att han uppskattade det och ville ha mer. Hela vägen till viltvårdaren låg han sen stilla och lyssnade. Vred huvudet så att han kunde se mig.

Många tankar hann fara genom mitt huvud och först nu blev jag orolig och ledsen. Kanske något var brutet. Kanske han inte skulle klara sig. Min man menade att det nog inte fanns mycket liv kvar i fågeln.

The stump removed I took the bird in my arms and carried it to the car. All the time he was looking at me and I tried to speak to him softly to make him trust me. Back home my son and daughter came out to see him, took some pictures and gave him some water. On the road to the game keeper I was a bit sad and worried. Were we going to lose this beauty?

Gladan 006

Framme hos viltvårdaren blev gladan utlyft ur bilen och direkt reste han sig stolt upp – säkert kände han att denne man visste vad han gjorde!

At the game keeper’s the kite was taken out of the car and rose majestically in the firm grip of that capable man.

Gladan 010

Den här fågeln hade säkert legat där i skogen något dygn. På ryggen var fjädrarna tilltufsade och en del av dem saknades helt så att man kunde se skinnet.

He told us that the bird must have been lying  there for maybe 24 hours or more. On his back feathers were destroyed or missing and he was rather cold and stiff.

Gladan 009

Viltvårdaren började plocka lite i fjäderdräkten och vecklade ut fågelns stora vingar. Inget brutet! Jag kände ett spirande hopp – kanske den hade en chans ändå!

When the game keeper unfolded the great wings of the bird, he saw that nothing was broken. I got a spark of hope that he might survive this ordeal!

Gladan 011

Den typiska, rostbruna kluvna stjärten. Så ofta dessa fåglar svävar ovanför vår tomt och över de ängar vi brukar gå! Deras rop är omisskännligt.

The typical, rusty brown, forked tail.

Gladan 020

Som tur var hade jag vantar denna dag, för klorna är inte att leka med. Viltvårdaren berättade att fågeln i regel är väldigt snäll med näbben, men klorna kunde ha gjort skada.

Luckily I had gloves on this day, because the claws can be nasty.

Gladan 017

Gladan (Milvus milvus) är en av de allra vackraste rovfåglarna – inte minst på grund av sina färger. Den är större än ormvråken och mäter ca 65 centimeter totalt.

The kite is among the most beautiful birds of prey – not least because of its magnificent colours. He is bigger than the buzzard and about 65 cm in all.

Gladan 022

Gladan är en professionell segelflygare och vickar och skruvar ideligen på den långa, kluvna stjärten under flygningen. Den är mest en as- och avfallsätare. I boet, högt uppe i ett träd,  hittar man oftast tre ägg på en bädd av papper och tygtrasor. Om du blivit av med uthängd tvätt kanske du hittar den här!

He is a professional glider and all the time moving his tail during the glide. In his nest, high up in a tree,  you will find about three eggs resting on a bundle of paper and cloth. If you have got some laundry missing from your garden, you might find it here…

Gladan 025

I september går flytten till Medelhavsländerna och i mars är gladan tillbaka hos oss. En del övervintrar i södra Skåne.

När jag var ung var gladan på tillbakagång och ganska sällsynt, men på senare år har den kommit tillbaka igen. Förmodligen på grund av att jordbruksgifter och annan miljöförstöring minskat.

Efter någon dag ringde jag viltvårdaren för att få veta hur gladan mådde. Han hade då ätit kyckling och mådde bättre, men tyvärr hade han inte kunnat använda sin vänstra vinge och röntgen var nästa steg. Trots allt är jag lycklig över att ha gett honom en andra chans.

Vart vänder du dig i liknande fall? Läs om närmsta ombud här.

In September the kites migrate to the Mediterranian and they are back again in Mars. Some stay the winter in Skåne.

Sunday afternoon I called the game keeper to find out how the kite was doing. He had eaten some chicken and felt better, but unfortunately he hadn’t been able to move his left wing properly, so they were going to do an x-ray next. Anyway I am very happy that I was able to give him a second chance.

30 reaktioner på ”Gladan – The Kite

    • Oh, M.R. the beautiful Kite didn’t make it. I called and wanted to know how he was doing – the game keeper hadn’t found anything broken. Unfortunately his left wing didn’t work properly anyway, and not being able to hunt with precision means a slow death. So, they had to take him away. I was very sad about that – I really believed he would make it. I thought his eyes said so…

  1. Pingback: Weekly Travel theme: Birds « Leya

  2. I am trying to catch up on 2 weeks worth of blogs I am so glad I saved this one. What a wonderful story and how remarkable that you were able to pick him up and save him. I really enjoyed the pictures. Remarkable tongue and great that you had gloves. I used to own a Macaw years ago and I know how powerful large birds can be. Wonderful blog!

  3. Men vilken fantastisk historia ! Du måste vara min själsfrände, jag blev så glad när jag läste om dina omsorger för denna vackra Glada .. Önskar att jag hade fått vara med . Har aldrig sett en Glada … Så ledsen att den inte klarade sig men all heder åt dig som gav den en andra chans !

    En andra chans ska alla kunna få oavsett om man är människa eller djur ….

    Jag hoppas på att kunna få några bra bilder av en fiskgjuse familj i sommar som finns en bit bort från där jag bor … Det är nu jag önskar att jag hade en systemkamera …

    // Maria

    • En fiskgjuse har jag aldrig sett i verkligheten – inte på nära håll i alla fall. Det ska bli spännande! Och gladan – ja, jag har fällt en del tårar men inser att det inte fanns mer jag kunde göra. Den var bara så fantastiskt vacker…

  4. you have my total sympathy, as i record for saving birds has been horrible this year. it is/was a lovely bird – wow, those eyes and the beautiful colors in the feathers, and yes, those talons, how sharp they are! at least you gave the raptor comfort, as i did the egret.. and the baby songibrd…

    • Yes. Tonight I’m very sad though, because the vet examined the kite and there was something wrong with his left wing. If a bird of prey is to survive it has to be very fit. Otherwise he will slowly starve to death. I hope he is soaring other skies now – being just as magnificent as I know he could be.

  5. When I look at the photo with you holding the hawk, it make me think on the song ”The Girl and the Crow” – Stunning bird!!!! Love his colors. I truly wish he will make it .. and I’m sure he will, because he looks like got some back attitude in the game keepers hand. I hope it will have a happy ending.

    • Well, Viveka, you were right about that song. The kite could not be saved. I called the game keeper tonight, and the vet had found something wrong with his wing. If they are to let a bird of prey go, it has to be very fit. Otherwise he cannot hunt and will slowly starve to death. I cried a bit, but, I guess they know what they are doing. He is now soaring other skies and I hope he is as magnificent and happy as I know he could be.

Halva verket är läsarens - så, vad säger Du? As the second half is the reader's - I'd love to have Your line!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.