På skogsängarna i min skog blommar nu äntligen tibasten. En härlig favorit med sagolik doft. För något år sedan skulle det röjas björnbär och sly här, och då åkte alla tibastbuskar med i svepet. Åh, så vi sörjde, den lille mannen och jag. För just den svängen, utom en särskild glänta, tar jag alltid i mars- april för att njuta av både färg och doft.
Tibasten blommar på bar kvist och är giftig. Får du i dig bara några få bär kan lever och andra organ ta stor skada. Du kan till och med dö. I vissa landskap är växten fridlyst, så sällsynt är den på sina ställen.
Igår fann jag flera blommande buskar, men hade ingen kamera med, så målet idag var självklart. Till och med en och annan solglimt fick vi oss till livs innan haglet var över oss. Vitsipporna såg böjda och ledsna ut efter nattens minusgrader och vi hoppas att det inte blir alltför många kalla nätter nu utan att de ska kunna repa sig.
Hej! Vilka fina bilder! Har du också koll på i vilken månad tibastens bär mognar? Mvh Linnea
Kul att du tycker om bilderna! Enligt J. Henrikssons bok ”Vartill våra växter duga”, från 1923, så mognar de i juli. Du vet säkert hur giftiga de är också. I vårt land har barken använts som ”blåsdragande medel”, men i Finland har både bark och bär använts i läkekonst och folkmedicin – mot gikt och tandvärk bl.a. I Finland gjordes också en salva på bären mot engelska sjukan och i Ryssland användes de i smink.
Tack för ditt svar! Juli alltså! Ja, tibast är verkligen en spännande växt med många användningsområden…
Visst e den vacker!..har oxxå sett den i skogen, vet när jag gick trädgårdsutb. så sa en lärare att ett endaste litet bär kunde en häst bli dålig av och få ”rännskita”…